Toket är totalt när statsråd vill döpa stjärna efter klimat-Greta

Gretas mor menar – på fullaste allvar – att flickan, eftersom hon har autism, kan se koldioxiden som stiger från skorstenar och förändrar klimatet. Det är så klart inte sant. Ingen kan se detta med blotta ögat. Därtill har hon berättat hur Greta fann sitt kall och lärde familjen allt om klimatförändringar och veganism samt att hon på eget bevåg begynte den skolstrejk som var början på det hela. Att detta skedde ungefär samtidigt som mammans karriär gått i stå och det inte var lika poppis att välkomna flyktingar på tågstationen, spelar självfallet inte in. Inte heller spelar det in att hela affärskonceptet Greta Thunberg kan kopplas till lobbyister som Luisa-Marie Neubaue (finansierad av bland andra George Soros) och svenska PR-människor som vill slå mynt av det hela (Helena Iles och Ingemar Rentzhog). Det spelar ingen roll hur mycket det förnekas av de inblandade, att familjen Tunberg-Ernman tjänar på klimat-Greta kan vi vara säkra på. Vi kan också vara säkra på att Greta själv inte kommer ha några problem framledes (om hon inte kraschar vill säga).

Etablissemanget har gjort vad de kan för att vara banerförare åt Thunbergskan och ju längre tiden gick desto mer slog vi oss för pannan. Övernaturliga krafter, liknelser med Kristus, profetstatus, omslagsflicka på Times, möte med Terminator, tala i EU-parlamentet, föreslagen till Nobelpriset med mera. Infantiliseringen var total och nog tänkte vi alla varje gång: nu har de slagit i botten, nu blir det inte knäppare. Och varje gång hade vi fel.

Just infantiliseringen skaver rejält. Det är en dum idé rent generellt att låta barn och unga bestämma för mycket själva. Det krävs att år läggs till år för att man ska kunna fatta väl avvägda och genomtänkta beslut. Helt plötsligt används dock det barnsliga engagemanget som ett argument för att – i princip – börja bygga en klimatdiktatur. 

”Barnen och ungdomarna kräver att vi utlöser ett klimatnödläge”, och Storbritannien gjorde det. ”Ungdomen kräver högre skatter för att klimatkompensera” och ”vuxna” politiker nickar bifall. ”Känn panik” var Gretas uppmaning och Jonas Sjöstedt papegojade denna uppmaning i en partiledardebatt. ”Skolstrejka för klimatet” basunerades ut och lärarna applåderade. När en elev inte ville så misstänkliggjordes denna inför hela klassen, av läraren. ”Jordens undergång är nära” lovar klimat-Greta och barn kommer hem med ”klimatångest” till sina föräldrar, vilket 171 psykologer tyckte man skulle ”elda på” som förnuftets röst, psykologen Magnus Warhåg, konstaterade i en debattartikel. ”Barn är dåliga för miljön” berättar media för oss, varpå det blir en ”sanning” för imbecilla ”vuxna”. Listan kan göras hur lång som helst.

I vilka fler frågor ska barnens engagemang få råda?

Nu har vi i alla fall passerat det infantila stadiet och toket har flugit i dem alla. Det första uttrycket för det nya vansinnet ger oss statsrådet Anders Ygeman som twittrade ut en tanke. Det hela börjar med att den internationella astronomiska unionen fyller 100 år. Ett 70-tal länder har anmält sig för att få döpa ett eget planetsystem och varje land ska nu organisera kampanjer där medborgarna får rösta om namnen som ska ställas upp. För Sveriges del gäller namnet en planet i ett system 400 ljusår bort, i Stora björnen. Planeten och stjärnan den kretsar kring ska nu namnges.

En som hoppade på tåget och kom med namnförslag är energi- och digitaliseringsministers själv. På hans Twitter läser vi:

”Stjärnan borde få namnet Greta, planeten kanske hopp? Så får hoppet kretsa kring stjärnan Greta som en påminnelse om vad som behöver göras för vår planets överlevnad. Få svenskar har bidragit så mycket till hopp och framtidstro som Greta Thunberg.”

Det var inte satir, kontot var inte kapat. Jag lämnar det här till er att kontemplera över.