Ofta känner jag att den stirrar på mig. Ber om min uppmärksamhet, som en liten valp. Men istället för stora söta ögon är det en livlös LED som blinkar. Effekten är densamma. Svårt att koncentrera sig innan man gett den uppmärksamheten den kräver. Svårt att tänka på annat. Svårt att fokusera.
Mobiltelefonen stjäl min uppmärksamhet, min koncentration och min tid. Det började som alla beroenden som något frivilligt men har nu blivit allt mer tvångsmässigt. Hur ska vi ta oss ur detta slaveri?
Mobilen är dålig. Mobilen är bra. De smarta telefonerna har gjort oss till slavar framför skärmen och mest av allt är det våra barn som skadas av detta, men den är även en fantastisk teknisk innovation som kan lära oss massor.
Det är knappast ett originellt uttalande utan något vi alla mer eller mindre känner till. Exakt hur mycket mobiltelefonerna skadar oss vet ingen. Vissa hävdar att strålningen ger cancer, andra att det är dumheter. Själv har jag, trots flera försök, inte lyckats sätta mig in tillräckligt i fysiken kring mobiltelefoners strålning för att komma fram till något. Jag utgår ifrån att det är relativt ofarligt. Det vore olämpligt av mobiltelefonbranchen att döda sina egna kunder, tänker jag. Å andra sidan är det precis det tobaksindustrin gör. Pengar är viktigare än liv.
Det finns dock en hel del forskningsresultat som tyder på andra effekter än just cancer. Inte dödliga men ack så allvarliga.