Opinionsundersökningar är bedrägliga. De skapar känslor av besvikelse och övertro på framgång. När alternativmedia använder dem i rubriker blir det ofta lite tabloidvarning. Kanske gynnar de sossarna mer än t.ex. SD.
Media bjuder med jämna mellanrum på opinionsundersökningar, antingen efter att ha gjort dem själva eller fått informationen av opinionsinstitut. De publicerade resultaten har blivit en rätt stor grej i alternativmedia. Men sådan rapportering är rätt bedräglig. För egentligen, vad åstadkommer resultaten? Hur publiceras de i media? Vad ger tidningsrubrik och artikelinnehåll för indikationer på läget? Och hur reagerar läsarna?
Framför allt är det Dicken och Fricken på Samtiden och Nyheter idag som på klarspråkssvenska runkar loss till opinionsundersökningar. Där blåses de allt som oftast upp rejält. I Nyheter idags fall extra mycket om Fricken själv varit med och gjort undersökningen ifråga. Då blir det stora, fräsiga rubriker, större delen av sajtens förstasida samt plusartikel. Dicken i sin tur drar genast igång resonemang om regeringens snara fall och konservativa block.
Men även de andra alternativsajterna rycks ibland med och slår på stora trumman. Här om dagen löd rubriken i Fria tider så här: ” Åkessons seger: Får lika högt förtroende som Löfvén”. Novus/SVT har undersökt förtroendet för respektive partiledare och fått svaret att Löfvén har backat från 34 till 29 procent medan Åkesson ökat till 29 procent.
Den här gången var Samtiden faktiskt mer moderat: ”Åkesson ökar, Löfvén tappar i förtroende”. Fast vi väntar på Dickens analys, troligen något i stil med en fyra dagar tidigare artikel där han resonerar huruvida Vänsterpartiet kommer att fälla regeringen. Som om det kommer att hända!
Det är uppenbart att sådana rubriker och resonemang skapar mycket höga förväntningar. Inför valet spåddes SD att kanske komma upp till nästan 30 procent men landade på 17,5. Alternativ för Sverige troddes kunna komma in i riksdagen men fick under 1 procent av rösterna. Förväntningarna var enorma – och besvikelserna blev enorma.
Vidare skapar de höga opinionssiffrorna och förväntningsfulla rubrikerna inbillningen att det går så bra för SD eller att folkviljan om slopad invandring skulle respekteras. Eller tron att sossarna ska börja oroa sig. Men det har sällan visat sig vara fallet. Särskilt meningslösa är här opinionssiffror mellan valen. Sossarna vet hur man hanterar makten när de väl sitter där och spelar lätt ut sina motståndare; de blir knappast rädda. Och att de skulle lyssna till folkviljan? Det har de aldrig gjort.
Det enda bra med opinionsundersökningarna i det fallet är att de uppmärksammar t.ex. SD så att folk inte glömmer bort att de finns och på sätt och vis frodas. Men siffrorna och skriverierna spelar på folks känslor på ett dåligt sätt; de svävar mellan hopp, besvikelse, förtröstan, förväntningar, glädje, nedstämdhet o.s.v. Sådana svängningar är dåliga för alla parter – utom sossarna som sagt.
Särskilt rubriksättningar till opinionssiffror är ofta förrädiska. Därmed riskerar man göra sig till tabloid. Skriver man ”Åkessons seger” när det inte är någon seger, då vill man blott locka läsare med falska drömmar och falskt budskap. Det är sant att alternativmedia måste locka läsare och upprepa viktiga budskap gång på gång eftersom svensken sover, men falska budskap vaggar in eller skapar i längden besvikelser och tristess.
Därför säger jag som The Golden One: sluta runka (till opinionssiffror)!